Stinas hörn.

Vid nio lämnade jag mitt älskade barn på dagis. Hon ska vara där till 14. Hon vekade glad när vi kom dit och jag hoppas det håller i sig. Känns jävligt skumt för mig dock, mitt barn liksom. Det är tyst och hemskt här hemma och jag längtar ihjäl mig! Men det är bara att bita ihop, hon gillar ju dagis och det är det viktiga.
Igår var hon där 9-12 och fick äta lunch. När jag kom typ fem i tolv satt alla fortfarande och åt så jag satte mig i kapprummet för att inte störa. Sen kom en fröken och hämtade mig och berättade att allt gått bra och att hon ätit jättebra, hela sin portion och nästan helt själv dessutom! Utan nåt vidare spill och kladd. Min duktiga höna. Stina är ganska enkel, hon äter om hon tycker om och eftersom hon fick en sked själv så var det säkert extra roligt :) Fast jag blev ju tårögd då igen, blödig morsa... Sen gick vi hem och jag var kramsugen efter att inte ha sett mitt barn på tre timmar. Men Stina var supertrött och fick vila, och det gjorde hon med råge, TRE timmar sov hon, haha! Sen var hon väldigt mammig, kramig, klängig, knäbebis resten av eftermiddagen/kvällen. Tror det var en reaktion på dagis. Vi hade längtat efter varandra helt enkelt ♥

Här kommer en bild på Stinas lilla vrå. Hon har ju inget eget rum så vi har gjort det lite provesoriskt tills dess att vi flyttar nåt tag. Hon har en lagerhylla och en säng i sovrummet. På hyllan har hon sina sagoböcker och smycken långt upp (de leker vi inte med). Längre ner är det lite leksaker, fast de flesta leksakerna är i vardagsrummet dock. Överst har hon sina converseskolådor och en låda med vykort/grattiskort och sånt, kul att spara och läsa sen när hon blir äldre.